TÄYNNÄ on..

..nimittäin Pizzeria Casan asiakaskortti. Olemme kaksi vuotta "keränneet" tarroja kuin aikoinaan 60-luvulla pyhäkoululaisena kaloja kalastaja-Pietarin verkkoon tai lampaita Hyvän paimenen laumaan.

Kaskisissa ei ole (enää) pizzeriaa niinpä joudumme ajamaan aina Närpiöön - Närpekseen - herkuttelemaan. Siitä on tullut lomatraditio - kerran kesässä, vaikka muuten ravitsemme itseämme mieluummin kalaherkuilla ja metsän antimilla.

Mainittakoon nyt, että MINÄ en osallistunut tarratalkoisiin tällä kerralla - syön sen ilmaisen ensi viikolla, JOS saan aikaisikseni (ja jos sää sallii ) polkupyöräretken Närpiöön. Sananlaskua mukaellen " ken en Närpiöön pyöräillä jaksa, sen ei tule pizzaakaan nauttiman".

* * *

Min planering för dagen ändrades helt på grund av att vinden ökade till sydlig 12m/s.
Vi hade kommit överens att "grävskopan på pråmen" skulle komma för att flytta på några undervattens stenar framför hamninfarten, men det blev det alltså inget av, men kanske i morgon.
I stället hade jag en del andra arbeten som väntade på att bli gjorda.

1. Nicklas moped var svår att starta. Det var bara att skruva loss tändstiftet, putsa luftfiltret, blåsa    munstycket. Resultatet var precis det samma som för 48 år sedan. Motorn startade efter servicen utan att jag kunde säga vad som var det egentliga felet. 2-taktare är krångliga motorer.

Nicklas ja uusi moppe

2. Raija ville ha en "utfyllnad" vid sängen för att ha en dyna som skydd mot väggen som känns kall om vi övernattar här på vårvintern. Alltså det var bara att ta fram såg och bräder och skrida till verket.

3. Onsdagar är den enda dagen i veckan som man kan föra skräp till soptippen. Vi hade en del som vi ville bli av med så vi packade bilen och for iväg till södra hamnen. Det mesta var brännbart så det blev bara att kosta 1€ för batterierna. När det var gjort körde vi iväg till Pizzeria CASA i Närpes.