Utbådan har alltid fascinerat mig. Den ligger 1 sjömil rakt ut i sydvästlig riktning från vår stuga, och som liten kunde det hända att vi rodde dit ut en gång per sommar. Orsaken var inte att det skulle ha varit ansträngande att ro ditut, men det var definitivt ansträngande att gå iland på grund av alla tärnor som försvarade sina boplatser. Jag kommer ihåg en gång då två tärnor samtidigt lyckades med att hacka far i huvudet så att det börja blöda. Ett annat märkvärdigt fenomen är att det förutom massvis med fåglar finns små sorkar eller lämmel därute. Jag har aldrig sett någondera, men man ser massor av gångar i den karga jorden. Utbådan liksom grynnorna utanför sträcker sig i nord-sydlig riktning och är liksom all annan landmassa ett resultat av istiden.
![]() |
| Här sitter två stora Havstrutar med Sälgrunds fyr i bakgrunden |


Ei kommentteja:
Lähetä kommentti